Direktlänk till inlägg 21 mars 2011
Det finns nåt som fortfarande genomsyrar hela mitt humör. En tagg som är ittiterande, som gör att jag inte kan vara fullt glad och uppåt.
DESSA FÖRBANNDE PENGAR!!
Det står mig upp i halsen att aldrig kunna betala alla räkningar, skulder upp över öronen, bara ha matpengar i cirka en vecka, sen leva helt utan pengar resten av månadens TRE veckor. Min livsstil är inget annat än existensminimum, så det är ingen "lyxfälla" vi snackar om här. Jag bränner inte pengar på onödiga saker, eller ja ok cigg är jävligt onödigt. Men i övrigt går mitt liv ut på att pyssla i hop så jag kan äta några dagar till, se till att ha basvaror hemma som kaffe, toapapper och kattmat. Och för att kunna det som måste jag TIGGA. tigga tigga och åter tigga.
Mest av pappa, jag börjar skämmas nu. Han behöver sina pengar SJÄLV, och skulle inte behöva ge bort till sin struliga men VUXNA dotter hela tiden.
Och Kaj, älskade älskade kaj. Jag lever på honom mestadels av tiden. han betalar all mat, cigg, hyrfilmer, godis osv osv när vi ses. Och det börjar sticka i mig av dåligt samvete. Man ska inte behöva lägga halva sin inkomst på sin flickvän..=/
Jag borde ha vant mig vid det här laget att leva fattigt. Men det är faktiskt en sak som man ALDRIG vänjer sig vid, eller kan bli lycklig av...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 | 11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
20 | |||
21 | 22 |
23 | 24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 | 31 |
||||||
|