Om bara den förbannade yrseln kunde ge med sig så hade ju allt varit ok. Jag håller på att svimma varenda gång jag ska knyta skosnörena.

och aptiten!....vilket var en av de vanliga biverkningarna....jag har gått från att leva på rostat bröd och kaffe till att äta precis allt som kommer i min väg. Jag måste lägga band på mig själv, för jag OMÖJLIGT vara hungrig en gång i timmen. det här kommer sluta med att jag bli fetto.

men men i övrigt är jag underbart lugn och harmonisk, går och lägger mig utan ångest och vaknar utan ångest. det är en heeelt ny värld!...jag är glad att lyrican fungerar så bra som den gör, bara jag får vara lycklig så skiter jag i alla biverkningar.

ska strax åka in till stan. ska till apoteket, och sen ska jag skrapa i hop några enkronor och ta en solning. har inte solat på ett par månader i brist på pengar, och nu är det bannemej på tiden.

sen ska jag svänga inom dennis och ta en fika innan jag sticker hem.

och i kväll blir det grillning inne hos sandra. det är ju trots allt valborg och allt. fjortisarnas högtid!...yeeey..

ja jag har inte ens kommit i kläderna än, känns som det är på tiden. sååå....

herrå folks! 

Ny omröstning-------------------->

Har börjat med Lyrican nu. i går kväll var faktiskt lite obehagligt. kände mig berusad, fast på ett konstigt sätt. yr och degig i huvudet och när jag var ute och gick tog jag felsteg hela tiden. sen i dag har jag mest varit hyperaktiv, städat och fejat,tvättat, rensat kläder, fixat pappersarbete, ringt samtal och promenerat ett par mil minst. utan att knappt andas emellan.

det tar väl en vecka innan jag märker om dom fungerar mot det som dom SKA fungera mot.

det är faktiskt lite läskigt. dom antidepressiva tar bort deppigheten(och många andra känslor), och lyrican tar bort ångesten och oron. då kan man ju undra, vart i min hjärna finns JAG egentligen??

och hur många av mina känslor och tankar är "på riktigt"??

man blir fanimej lite personlighetskluven av att gå på mediciner. men vad gör man inte för att få leva lite till?

känns i alla fall skönt att jag fått lite gjort i dag. Nu ska jag slå en pling till M, dricka upp mitt kaffe och sen springa in till sandra och låna böcker. så har jag kvällen räddad sen.

puss mina pinglor! 

Sjuk kväll i går. det var nog längesen jag var så totalt extremt skitfull. får skylla på alla shotsen hos pilthammar. och groggarna hos camilla. och ölen på räkan.

en härlig blandning.

Mår som en påse skit ungefär i dag. men satan vad kul vi hade i går ändå!

fick dock lite ångest i morse när jag vaknade hos ett lammkött i stan. men men, det var liksom värt det. dom är ju såååå otroligt söta och energiska i den åldern(21), vem kan motstå det liksom.

Till min ursäkt får jag dock säga att han såg ut som minst 25.

har käkat upp varenda alvedon och vilat en stund. men fortafarande inte helt kry. och det kryper fortafarande lite i mig av min stora käft i går. precis allt som jag inte skulle säga, sa jag. och precis allt som jag inte skulle göra, gjorde jag.

men jag tror varken camilla, gunnar martin eller dom andra kommer i håg nånting eftersom vi alla var rätt långt in i dimman. skönt det.

ok ok....nu ska jag ta en väääldigt långdusch och sen blir det nån flottig bakis-kvällsmat på det.

tjo!

extrem huvudvärk.....yyyysch. blev ett par öl för mycket i går skulle jag tro. men kul hade vi i alla fall. spelade "taboo" och åt pommesfrites och så där.

så i kväll ska jag ignorera telefonen och bara vara hemma och kolla på film och läsa och kurera bort baksmällan, innan man ska på att i morron igen.

upp tidigt i morron med, vi ska i väg och köpa tyg till brudtärneklänningarna och av nån anledning måste vi tydligen köra innan jag ens vaknat.

Var ju på vuxenpsyk i går med. inte mindre än 3 personer var i rummet för att titta på mig och bedöma mig eller nåt. En överläkare, en AT-läkare och en psykolog. kände mig som en apa i en bur och det kändes som dom inspekterade allt jag gjorde och sa. så jag satt mest och mumlade och pillade på naglarna när jag pratade.

i alla fall ska jag börja med en ny sorts medicin, utöver cipralexen. som jag ska ta varje kväll. Lyrica heter den. hade aldrig hört talas om den.

läste biverkningarna på fass och blir lite småskraj för att börja med den.

Yrsel, "ihållande onykterhetskänsla" , viktuppgång, förvirring, minskad sexlust, skev verklighetsuppfattning, extrem upprymdhet, hyperaktivitet, påfallande trötthet och dimsyn.

yippie!!...låter som kanonpiller det där. not.

får ge det en chans men får jag ens hälften av de där biverkningarna så ska jag INTE fortsätta.

nu är kaffet färdigt!....glad hest! 

biiiizzzy day i morron.....blöööö...

Fast ska göra lite roliga saker med. blir öl på kvällen till och med med ruuuudi. ska träffa dennis med och dricka kaffe. ska bli undersökt på psyket med...trevligt trevligt...

borde verkligen sova nu....men det där är ju verkligen inte min grej. som ni nog förstått. 

Ringde alfakassan, svaret var att jag måste vänta EN JÄVLA MÅNAD TILL. dom har ju sååååå mkt att göra just nu, det är ju såååå synd om dom. det är tamejfan mer synd om mig som har levt på luft i 3 månader och seriöst har börjat fundera allvarligt på att gå på gatan den här gången.

Camilla fixar fule-vin till lördag i alla fall, det var goda nyheter. för nykter vill man ju inte vara.

Jag har gått såna löjligt långa promenader dom senaste dagarna att jag har så jävla ont i röven så jag knappt kan sitta ner. och när jag vägde mig hos sandra i går så visade vågen att jag gått ner 10 kilo. kände mig skitduktig men fattade inte varför byxorna fortafarande satt kvar på höfterna med den extrema nedgången. sandra skrattade rått, man ska inte väga sig på hennes toalett för golvet är ojämnt. ute i hallen vägde jag lika mkt som vanligt.

aja det är ju skitsamma, jag är ju ändå skitsnygg. japp, det sista som lämnar mig är självförtroendet.

anyhooow, trassligt kärleksliv?....jag?...nähäväl.

kommer det nån sin bli nån ordning på det där. känns som mitt kärleksliv strulat sen jag började med det där med pojkvänner.

man känner ju att man lever i alla fall. och det blir aldrig riktigt tråkigt eller slentrian med mig och det andra könet i alla fall.

en chokladmuffins(jag och josse bakade i dag igen ja) och soffan och en bok på det.

tjingeling 

Klädde på mig kläderna och gick ut i natt vid halv tre. kunde inte sova. gick ut till skogen, satte mig vid vattnet på en sten och bara satt och stirrade. jag skulle gett allt för ett par lugnande tabletter, en flaska vin en joint vad som helst.

Sen började jag fundera lite.

jag kan inte fortsätta så här. jag har två val. antingen fortsätter jag att må dåligt och hålla på och skada mig själv tills den dagen då jag faktiskt inte överlever det. 

eller tar jag mina allra allra sista krafter och reser på mig och betar  igenom listan med alla faktorer som får mig att må dåligt och försöker ordna upp det så gott jag bara kan.

jag valde det senaste.

jg ger livet en andra chans. och dagdrömmer om den dagen jag faktiskt kan säga till mig själv att jag är LYCKLIG. Då kommer allt arbete på vägen dit vara värt det.

vägen dit är verkligen lång. jag måste börja helt från början känns det som. är nere på botten och ska ta mig ända upp till toppen.

wish me luck.