Ringde alfakassan, svaret var att jag måste vänta EN JÄVLA MÅNAD TILL. dom har ju sååååå mkt att göra just nu, det är ju såååå synd om dom. det är tamejfan mer synd om mig som har levt på luft i 3 månader och seriöst har börjat fundera allvarligt på att gå på gatan den här gången.

Camilla fixar fule-vin till lördag i alla fall, det var goda nyheter. för nykter vill man ju inte vara.

Jag har gått såna löjligt långa promenader dom senaste dagarna att jag har så jävla ont i röven så jag knappt kan sitta ner. och när jag vägde mig hos sandra i går så visade vågen att jag gått ner 10 kilo. kände mig skitduktig men fattade inte varför byxorna fortafarande satt kvar på höfterna med den extrema nedgången. sandra skrattade rått, man ska inte väga sig på hennes toalett för golvet är ojämnt. ute i hallen vägde jag lika mkt som vanligt.

aja det är ju skitsamma, jag är ju ändå skitsnygg. japp, det sista som lämnar mig är självförtroendet.

anyhooow, trassligt kärleksliv?....jag?...nähäväl.

kommer det nån sin bli nån ordning på det där. känns som mitt kärleksliv strulat sen jag började med det där med pojkvänner.

man känner ju att man lever i alla fall. och det blir aldrig riktigt tråkigt eller slentrian med mig och det andra könet i alla fall.

en chokladmuffins(jag och josse bakade i dag igen ja) och soffan och en bok på det.

tjingeling