Jag hatar det här. Att aldrig kunna sova. Jag har ändå bytt sängkläder, duschat och har mitt nytvättade nattlinne på mig för att göra det extra mysigt i sängen. Men så fort jag lägger mig , så blir jag klarvaken. tankarna börjar snurra och när jag släckt ner börjar jag bli rädd för alla mardrömmar som jag VET kommer att komma. dom kommer varje natt.

oftast är det figurer som står runt min säng, eller nån som knackar i väggen brevid mig eller saker som ramlar ner från taket ovanför mig. Många är de gånger älskling har vaknat av att jag skrikit och mumlat om att "dom ska ta mig" och fläktat med armarna omkring mig och tvingat honom att kolla så allt är ok och sen sova ytterst så han kan "skydda mig". jag sover men är ändå vaken. vakendrömmar tror jag det kallas. och eftersom jag slutade med sömntabletter för exakt 7 månader sedan så kan det inte bero på det. vilket jag alltid trodde var felet innan.

Detta har gjort att sängen har blivit en fiende och att gå och lägga sig bara känns jobbigt och ångestframkallande i stället för skönt som det SKA vara.

Och eftersom jag är som vägrar sova bort dagarna så tvingar jag mig själv att gå upp runt nio varje dag ändå, trots att jag kanske sovit 1-2 timmar. och sen har jag nån strikt policy att inte sova om dagarna, så det blir inte många timmars sömn.

ibland sover jag bra, speciellt när jag sover med min pojkvän, dom nätterna är guld värda. dom får mig att stå ut med en veckas sömnlöshet efter det.

jag sitter och tittar på sängen nu, den ser mest farlig ut. trots att det ligger 2 söta kissar i den och myser.

jag kanske ska ta en halv stesolid som jag fått av kaj för att använda vid nödfall. men jag är inte glad för att ta tabletter nuförtiden. jag slutade med både ångestdämpande och sömntabletter just för att jag hatar att vara beroende av nånting. det räcker med att jag är beroende av cigg och choklad (och kaffe).

Men i kväll krävs det nog att jag får i mig kemikalier om jag överhuvudtaget ska våga lägga mig i sängen igen.

den onda onda tygklumpen därborta.

eller kanske jag gör som vanligt. sätter mig i soffan och läser, och rätt vad det är så är det ljust ute och morron och jag slipper fundera på sömnen längre.

och i morron kommer den stora systern och den lilla systern plus 2 st UNDERBARA barn (bilderna) hit. blir myspys.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Bläddrar bakåt i min blogg och blir ibland riktigt illa till mods. Läser om inlägg med droger, överdoser, rakblad och blod och sjukhus, PIVA, intensiven och en total ovilja att leva. Och inser en sak jag borde tänka på oftare, hur jävla långt ja...

    Jag gick länge runt och tyckte att alla att män var rövhål. Mina erfarenheter sa detta till mig. Av dom 6 pojkvänner jag haft så har fanimej alla varit kompletta skitstövlar,psycho, manipulerande och stampade ner mig tills jag var absolut in...

Jag är en sån som väldigt sällan får biverkningar av mediciner, ja förutom viktuppgången då. Men en rolig sak är att seroquel har som sällsynt biverkning "ökad sexlust", och så har även mirtrazapin. Och DOM är dom enda biverkningarna jag åkt på. På B...

    Haft tele-tid med läkaren nu. Jag hann knappt säga något innan hon typ nästan skrek JAG SKRIVER INTE UT BENSO!!! eeehhh jag sa inte det heller? Hon frågade om jag ville bli inlagd. Jag sa nej, att om jag är inlagd kan jag inte knarka och...

    Ibland saknar jag personen jag en gång VAR. Hon var så annorlunda. Hon hade så kul. Hon sparkade ångesten i röven och levde som morgondagen aldrig fanns. Hon hade aldrig tråkigt. Var hon rastlös, tog hon en spontant tåget till en annan sta...