Direktlänk till inlägg 3 februari 2011
När jag trodde det jobbiga var över, så slänger det sig över mig igen. utan förvarning, utan bedövning.
I kväll vill inte tårarna sluta rinna.
sitter och fingrar på rakbladet, men vägrar använda det. längtar efter en haschpipa, 3 liter rödvin, en karta sobril. Men tänker inte göra nånting av detta. tänker gråta tills tårarna tar slut, och sen sova.
Blir så frustrerad över det här. precis när man trodde man mådde bra så skrattar sjukdomen skadeglatt åt en och skjuter en i huvudet.
kanske är det så att jag så gärna VILLE må bra, att jag skapade nån sorts illusion. När jag kanske inte är riktigt färdigläkt ....än.
Det är så mkt som fortfarande är fel, så mkr jag måste ändra på. sån lång väg tillbaka till att bli frisk.
Jag underskattar depressionens kraft, gång på gång. på gång.
Den sitter fast som hundra små molekyler i min hjärna som vägrar släppa taget.
En gång psykisk sjuk, ALLTID pyskisk sjuk?...eller??
Jag börjar tänka för mycket igen. på allt som är fel. blir stressad över att jag måste BÖRJA MITT RIKTIGA LIV NÅN JÄVLA GÅNG.
Det livet som jag vill leva.
Men det är extremt svårt när jag inte riktigt vet vad jag vill med mitt liv. egentligen?
vill jag verkligen leva det där svenssonlivet?
eller vill jag verkligen leva som en jävla hippie resten av livet?
inget av alternativen känns lockande.
jag måste hitta rätt.
hitta hem.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 |
5 |
6 |
||||
7 | 8 |
9 | 10 | 11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 | 16 |
17 | 18 |
19 |
20 | |||
21 | 22 | 23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
|||||||||
|