Äntligen hej då till avdelning 21. Blev utsksriven i går. Det börjde bli platsbrist och dom höll till slut med mig om att jag klarar mig bra hemma, och inte är i så pass kritiskt tillstånd att jag måste vara inlagd. Jag tror jag mår ok. svårt att säga. Är så blockerad, så likgiltlig. känner ...ingenting faktiskt. försöker locka fram känslorna med sorsgen musik, ledsamma filmer eller tänka på nåt som gjort mig väldigt ledsen. Men händer ingenting. allting har fastnat inuti mig.

Och det gör mig lite orolig, orolig att allting ska komma PÅ EN GÅNG. Att jag går in i en psykos igen. att jag skadar mig själv igen. Men hjälper inte att vara inlagd, för bakom stängsel blir jag ännu mera blockerad. har inte gråtit en endaste gång på avdelningen. och inte förstått mig på dom andra patienterna som satt i korridorerna och grät helt öppet, framför alla andra. eller som bröt i hop överallt. Men det är just DET som är farligt med mitt mående. Att jag inte lever ut mina känslor. Att jag blivit så rädd för att må dåligt att jag helt enkelt stoppar in allt långt långt in i kroppen och inte låtsas om dom.

Man kan aldrig fly.

Medicinerna börjar funka bra. Slutat höra röster, sover bättre. Ska börja med regelbunden terapi på vuxenpsyk i dagarna. terapi som går ut på att få fram mina känslor. Det var de3t som läkarna bekymrade sig mest över nämligen. De tyckte det var oroande att jag inte reagerar alls på att mitt liv tagit en störtdykning rakt neråt. Alla polisbesök, securitas, PIVA, ambulansfärder, drogerna, alkoholen..

Att jag inte tycker det är "så farligt". Jag citerar min senaste läkare : "Du BORDE verkligen oroa dig över din livsstil, den går bara på ett håll just nu. rakt mot döden".

jag rycker mest på axlarna.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Bläddrar bakåt i min blogg och blir ibland riktigt illa till mods. Läser om inlägg med droger, överdoser, rakblad och blod och sjukhus, PIVA, intensiven och en total ovilja att leva. Och inser en sak jag borde tänka på oftare, hur jävla långt ja...

    Jag gick länge runt och tyckte att alla att män var rövhål. Mina erfarenheter sa detta till mig. Av dom 6 pojkvänner jag haft så har fanimej alla varit kompletta skitstövlar,psycho, manipulerande och stampade ner mig tills jag var absolut in...

Jag är en sån som väldigt sällan får biverkningar av mediciner, ja förutom viktuppgången då. Men en rolig sak är att seroquel har som sällsynt biverkning "ökad sexlust", och så har även mirtrazapin. Och DOM är dom enda biverkningarna jag åkt på. På B...

    Haft tele-tid med läkaren nu. Jag hann knappt säga något innan hon typ nästan skrek JAG SKRIVER INTE UT BENSO!!! eeehhh jag sa inte det heller? Hon frågade om jag ville bli inlagd. Jag sa nej, att om jag är inlagd kan jag inte knarka och...

    Ibland saknar jag personen jag en gång VAR. Hon var så annorlunda. Hon hade så kul. Hon sparkade ångesten i röven och levde som morgondagen aldrig fanns. Hon hade aldrig tråkigt. Var hon rastlös, tog hon en spontant tåget till en annan sta...