Har skaffat internet i lägenheten, men dock är det nåt fel på datorn så det går ändå inte att använda det. Alltid är det nåt som ska strula.

Jag mår mest...ingenting just nu. Blev kallad till "krismöte" förra veckan efter mitt lilla äventyr med rakbladet. Det var inte kul, för det var en alldeles ny läkare som jag aldrig träffat plus att hon hakade upp sig på att jag skulle vara missbrukare, att det är DET som är mitt problem. Hon fattade ingenting när jag försökte förklara att jag haft problem med depressioner sen tonåren och det är endast det senaste halvåret som jag använt mig av alkohol och hasch då och då för att självmedicinera mig själv. tyngre droger tar jag aldrig, det som hände förra helgen var en ENGÅNGSFÖRETELSE.

Så för att bevisa henne fel så har jag helt lagt ner rökat, och dricker inte en droppe på vardagarna utan bara när det är fest och vid speciella tillfällen. och då LAGOM. i fredags drack jag 4 öl. så jag KAN VARA UTAN SKITEN.

Mina problem är djupare än så, och det är just DET som jag behöver hjälp med, och inte "missbruket".

Men för alla som är arga på mig och tycker jag beter mig som idiot så kan jag tala om att jag gör ALLT just nu för att ordna upp mitt liv. mer kan jag inte göra.

Men det är svårt när man inte får rätt hjälp från vuxenpsyk. och det är svårt när man aldrig kan sova, och det är svårt när man får sån ångest så man kräks, och man inte får några ångestdämpande utskrivet eftersom jag tydligen är "missbrukare". Men TRO MIG jag försöker verkligen.

jag vill inte göra människor i min närhet illa längre. sandra behöver inte den stressen, hon har en bebis i magen att tänka på.

Min plan:

* hitta ett jobb eller praktik. bara jag får en sysselsättning.

*få ordning på ekonomin

* SLUTA med självdestruktiviteten, mina armar behöver inte bli fulare nu

* vårda dom omkring mig, visa min tacksamhet för att dom alltid finns där

äääh, försöka går ju alltid.