Jag gick länge runt och tyckte att alla att män var rövhål. Mina erfarenheter sa detta till mig. Av dom 6 pojkvänner jag haft så har fanimej alla varit kompletta skitstövlar,psycho, manipulerande och stampade ner mig tills jag var absolut ingenting värt. Både fysiskt och psykisk misshandel förekom alltför ofta. Jag lärde mig att jag var en perfekt dörrmatta, och mitt självförtroende blev i princip obefintligt.

Sen, efter att ha fått kontakt på nåt så töntigt som spraydate, så vandrar en helt ny typ av man in i mitt liv. En man som var helt annorlunda än alla andra män jag träffat.

Han hade ett HJÄRTA, en respekt för kvinnor som jag aldrig upplevt. Och vi föll, rakt av för varandra.

och nu 1,5 år senare är det lika underbart. Fast jag känner mig som en fet gris, så får han mig plötsligt att få mig att känna mig som den vackraste kvinnan i världen. Han kan titta på mig när jag sitter osminkad med glasögon hår åt alla håll och en skabbig t-shirt på mig och säga "fan, fattar du hur jävla vacker du är". Och han avgudar min kropp, min hjärna och vi har alltid så jävla ROLIGT i hop!!

Och jag har ALDRIG känt mig så trygg med någon som jag gör med honom, han skulle aldrig ALDRIG ens titta åt en annan kvinna.

Vi är ett sånt par som folk retar sig på, sådär äckligt perfekta tillsammans. Men vet ni vad (ni som ännu inte redan träffat honom /henne), ge aldrig upp...han/hon FINNS därute. Och jag önskar verkligen alla att ha en kärlek som jag.

Jag som hade gett upp allt hopp, men som dom säger...PLÖTSLIGT HÄNDER DET.

JAG ÄLSKAR DIG KAJ!