Det rullar. Alldeles för fort. Jobbar, sover, äter...osv. Fullt upp hela tiden. Visserligen är det bra, för jag hinner inte grubbla och ha ångest hela dagarna. Men min lilla stackars hjärna som knappt klarar av att bädda sängen vissa perioder börjar bli överkokt. En viss penga-ångest börjar komma tillbaks. Arvs-pengarna är i princip slut efter att ha betlat kronofogd och skulder till alla folk jag lånat pengar av. Och snart står jag där igen. Fattig. Men åtminstone skuldfri. Hur länge nu det kommer vara..Har bara jobb fram tills halva augusti som det ser ut nu, och sen går man där utan pengar igen. Och tror inte jag kommer få socialbidrag i höst eftersom jag fått ett litet arv. Det är ju meningen man ska leva på det, enligt deras standard.

oh wel oh well. Har precis intagit min sista imovane. Och får inte utskrivet på ett par veckor. Får bara 10 st utskrivna per månad, på grund av 1. Att jag inte ska kunna överdosera 2. Att jag inte ska bli beroende.

Men det är trist när man har ständiga sömnbekymmer och skulle behöva en imovane varje kväll, känns det som. Men men, får vara glad att jag inte är nån ständig pillerknaprare längre. Utan lärt mig att leva dom dagar även när jag är utan theralen och imovane.

flummigt inlägg, skyller på tabletten och skiter nu i allt, tvättar av mig sminket och går och lägger mig. Efter jobbet i morron blir det äntligen hem till min söta kaj för att få kärlek och energi igen.

natti