Att vakna varje dag med ångest i bröstet, och känna hur det blir värre och värre längre framåt dagen och för att bli helt kolsvart när kvällen kommer- börjar bli jävligt tärande.

Är uppe i så hög dos seroquel nu (min läkare ger sig inte, seroquel ÄR en mrakelmedicin enligt henne) att jag börjar känna trög och slö i huvudet. Tappar koncentrationen och tråden precis hela tiden. Glömmer saker jag skulle göra och hänger inte alls med när folk för samtal med mig. Men ÅNGESTEN biter i den jävla seroqulen på. Rävgift, dessutom har jag gått närmre 25 kg sen jag började med den.

Jag och syster åkte ju in på ett litet akut-möte på psyk förra veckan efter att syster ringt och sagt att det HÄR GÅR FAN INTE, MIN SYSTER BEHÖVER HJÄLP!! Fick träffa nån terapeut som kom fram till att det bästa vore att jag testade kognitiv beteende terapi, eftersom jag ionte testat det än. Så väntar på en tid nu.

Men EGENTLIGEN vill jag helst ha hjälp med medicinen. Jag får tigga xanor av syster och stesolid av pojkvän för att klara av att ens jobba vissa dagar. Och jag förstår att sån sorts medicin inte funkar på mig, eftersom jag skulle behöva käka det varje dag i så fall, och bli beroende till slut.

MEN det måste ju finnas NÅN ångestdämpande medicin som man kan ta varje dag, som INTE är beroendeframkallande, och inte atarax, lergigan eller theralen för det har jag redan provat utan resultat.

Har telefontid med läkaren om ett par dagar, ska ta upp detta med henne återigen. NÅN GÅNG måste hon ju fan lyssna! Och anstränga sig lite, det finns en hel uppsjö med mediciner därute, NÅT måste det ju förihelvete finnas!

Jag är trött på att hela tiden känna att jag måste vara med någon, eller göra nånting HELA TIDEN. Ibland vill man ju faktiskt bara sitta i soffan och glo på tv och bara slappa. Men det går inte, eftersom så fort jag har tid att tänka, så blir ångesten skyhög.

Svamligt inlägg, men hjärnan är kaos. hit och dit och upp och ner och tjo och tjim.

Fuck this.