Nya frillan by the way:

Jag gillar inte känslan av att ha gett upp helt.

Att jag ger blanka fan i allt. ingenting intresserar mig. och jag gör mitt bästa för att isolera mig från omvärlden. jag har slutat leva.

stängt av. tryckt på stopp.

dagarna går i genom i nån sots dimma.

är bara ett skal. ett skal som andas, sover och äter.

jag vet inte ens vem jag är just nu. levande död.

ställer in träffar med folk, kommer med undanflykter när folk bjuder på dejt, svarar inte i telefon, är inte ens medveten om att det finns en värld därute just nu.

för min hjärna vill inte leva.

och jag önskar innerligt att jag kunde göra lobotomi på mig själv.