Har spenderat några alldeles ypperliga dagar hos kaj. Myskvällar, festkvällar, film, god mat och massor med pussar! När jag är där försvinner omvärlden och alla bekymmer och vi lever i vår egen lilla bubbla, därför blir det en sån chock varje gång jag kommer hem till den "verkliga världen". Allt jag måste göra, allt som ska fixas, allt jag glömt, allt som bara försvunnit ur mitt huvud när jag är med kaj.

Flytt i slutet på veckan, och jag har knappt fixat adressändring. har ingen aning om i fall varken min gamla dator eller gamla tv funkar, fixa bredband måste jag göra, börja sortera och plocka i hop allt som är mitt här hemma. köpa kaffebryggare och städgrejs och fylla kylskåpet med. denna månaden kommer det gå så INIHELVETES med pengar. men jag hoppas jag reder ut det och längtar bara tills allt är gjort och jag sitter ni en inredd lägenhet med katter som trivs och allt på sin plats. pust.

Pratat med vuxenpsyk i dag, undrat varför mina mediciner aldrig kommer in på apoteket. såklart hade min läkare fått journaler från karlshamns akut, som jag hamnade på för ett par veckor sedan. Där dom misstänkte överdos. Men det hela var ett misstag. jag hade druckit åt helvete för mkt och dessutom rökt på. Men eftersom min läkare trodde det var överdos med mina egna meds så ville hon inte skriva ut fler. så i fortsättningen måste jag personligen gå till vuxenpsyk flera ggr i veckan och hämta ut 2-3 tabletter åt gången.

Får skylla mig själv, men det känns så förnedrande! att vara vuxen människa och inte ens få ta hand om sina egna mediciner.

Speciellt när det inte var det det handlade om denna gången. sen att jag är en jävla svamp med alkohol och dessutom nyttjar hasch ibland, det är en annan sak. som jag MÅSTE MÅSTE MÅSTE ta tag i.

fanimej.

skärpning för fan Maria!!