För 2,5 år sen satt jag på första gången på intensiven, en solig eftermiddag. mitt i sommaren. Jag hade slangarna kvar när pappa kom för att hämta mig, jag minns att jag hade en alldeles för stor blå sjukhusskjorta på mig. och sköterskan hade stuckit fel i min arm så det var stora blodfläckar på mina byxor.Pappa var röd i ögonen när han kom in och kramade mig. och jag orkade inte ens skämmas.

åkte direkt från sjukhuset till psykjouren i olofström.

Jag skulle även tvunget in i affären och köpa cigg minns jag. när jag gick där i mina blodfläckiga byxor, trasig hoddtröja, smutsigt hår, rödgråtna ögon och bandage på handen efter kanylen så har jag nog aldrig känt mig så galen.

DÅ insåg jag hur sjuk jag verkligen var.

hur långt jag låtit det gå.

Det värsta är att jag nu, 2,5 år senare inte känner mig ett dugg friskare.

och jag blir så rädd när jag tänker på att jag kanske aldrig kommer bli frisk.att jag inte ens vet hur de är att vara helt frisk. fri från demonerna i huvudet. hur det känns att känna sig fri, att känna harmoni, att känna lycka.

att tycka om livet.

människor som säger "ta tag i dig själv", "ryck upp dig", "alla har det jobbigt ibland, livet ÄR inte roligt alltid". det är människor som aldrig har spenderat en natt på toalett golvet med så mkt ångest att du kräks och dunkar huvudet mot golvet för att få bort det.

det är människor som aldrig har suttit på sängen och svalt 3 kartor sömntabletter frö att man inte ser nån annan utväg att tysta rösterna. det är människor som aldrig har låst in sig på toaletten på jobbet och gråtit och sen gått till chefen och sjukanmält och sagt att man fått migrän.

det är människor som aldrig skurit upp armarna med rakblad för att man desperat försöker omvandla den inre smärtan till en mer hanterbar yttre smärta.

det är människor som aldrig aldrig känt den hopplösa känslan: JAG VILL INTE DÖ JAG VILL BARA INTE LEVA.

 

Maria

31 januari 2010 08:44

Jävligt starkt av dig att vara så öppen med dina demoner i bloggen.
Just orden "ryck upp dig" är väl det värsta man kan höra när man befinner sig i samma rum som Herr Ågren.
Eller folk som ska försöka muntra upp en med att de också mår dåligt...
Allt jag kan säga till dig är att jag verkligen hoppas att du blir frisk!
Själv har jag äntligen återupptagit kontakten med psyk så kanske jag också kan få bli av med ångest å skit..
Vi är värda att mår bra, men varför får vi inte göra det..??!?

Stor kram

http://yamas-my-life.blogspot.com

 

Kii i lutt =)

9 februari 2010 13:15

Jag är helt inne på detta du skriver... har levt me detta i ungefär 10 år och under en period så var ja så sjuk att jag hade psykos i 16 veckor... Jag har mycket bagage i ryggsäcken, åh känner du att du vill lätta på hjärtat och dela på de onda så säg mer än gärna till.. kram

http://pullirullan.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Bläddrar bakåt i min blogg och blir ibland riktigt illa till mods. Läser om inlägg med droger, överdoser, rakblad och blod och sjukhus, PIVA, intensiven och en total ovilja att leva. Och inser en sak jag borde tänka på oftare, hur jävla långt ja...

    Jag gick länge runt och tyckte att alla att män var rövhål. Mina erfarenheter sa detta till mig. Av dom 6 pojkvänner jag haft så har fanimej alla varit kompletta skitstövlar,psycho, manipulerande och stampade ner mig tills jag var absolut in...

Jag är en sån som väldigt sällan får biverkningar av mediciner, ja förutom viktuppgången då. Men en rolig sak är att seroquel har som sällsynt biverkning "ökad sexlust", och så har även mirtrazapin. Och DOM är dom enda biverkningarna jag åkt på. På B...

    Haft tele-tid med läkaren nu. Jag hann knappt säga något innan hon typ nästan skrek JAG SKRIVER INTE UT BENSO!!! eeehhh jag sa inte det heller? Hon frågade om jag ville bli inlagd. Jag sa nej, att om jag är inlagd kan jag inte knarka och...

    Ibland saknar jag personen jag en gång VAR. Hon var så annorlunda. Hon hade så kul. Hon sparkade ångesten i röven och levde som morgondagen aldrig fanns. Hon hade aldrig tråkigt. Var hon rastlös, tog hon en spontant tåget till en annan sta...