Alltså jag klarar fan inte av att vara ensam längre. Jag som brukade älska ensamhet. Jag får för mkt tid att utveckla ångest, för mkt tid att tänka och grubbla på allt som är fel.

Det började bara nån timme efter jag kommit hem från karlshamn. Ingen Kaj att krypa upp hos och känna mig trygg och glömma allt. Kanske snart dags att vi flyttar i hop minsann.

Jag trivs inte med att bo själv längre. Känns för otryggt, för mkt utrymme att hitta på dumheter. Vilket jag dock INTE tänker göra i dag. Jag ska strax tvinga mig i säng eftersom jag ska vara på möte 07:30 i morron hos tanten som fixar praktiker och sånt.

Tänker ta en 2 mg stesolid och hoppas på att jag kan koppla av lite och sluta tänka på det som gnager just nu. PENGAR!! pengar pengar pengar. JÄÄÄVLA pengar!!

Skulden hos kronofogden bara växer och jag är livrädd för att dom kommer stänga av elen här snart...=(

Måste avboka mötet hos bildterapeuten på tisdag för jag har fan inte 120 spänn att lägga på det.

jävle helvetes fan!

Är mest arg och ledsen och tung i bröstet i kväll.

Ska be Carina att få höja dosen på seroquelen, för den här låga dosen håller inte längre. Jag behöver mera smärtstillande för min själ.

Och den jävla theralen kan dom stoppa upp i röven, kan lika gärna svälja en sockerbit. Ungefär samma effekt.

Nej nu ska den här bitterfittan in i duschen och sen ner i en nybäddad säng och skita i denna dagen!

Jag tycker egentligen att borderline är en ganska "flummig" diagnos. Det känns som en titel dom sätter på personer som dom egentligen inte vet vad är för fel på. Vi som inte bara har depression, eller bara är biopolära.

Om man tittar på symtom-listan här nedanför så skulle en himla massa människor kunna känna igen sig i dom:

Symtom vid borderline personlighetsstörning

• Hur du beter dig, känner dig och förhåller dig till andra svänger hela tiden kraftigt fram och tillbaka.
• Du känner dig ofta arg, deprimerad, olycklig och har ångest. Känslorna kan gå mot leda och tomhet eller skräckartat stegras mot katastrof och övergivenhet.
• Du kan ha svårt att tygla dessa känslor och uttrycker dig oftast aggressivt. Du är impulsiv. Humöret är oberäkneligt och föränderligt.
• Du tycker inte att du duger. Du har en negativ självuppfattning. Det kommer till uttryck genom exempelvis missbruk av sex, alkohol, droger eller mat, vårdslöshet i trafiken, slösaktighet med pengar eller självmisshandel, inklusive självmordsförsök.
• I allmänhet lyckas du ändå dölja dina känslor och förställa dig för att passa in socialt. Därför går det oftast bra för dig i skolan eller i arbetslivet.
• I nära personliga förhållanden kan du däremot bli krävande och lätt hamna i beroende. Du är rädd att bli övergiven.
• Du pendlar mellan intensiv beundran och nedvärdering av andra människor.
• Om du upplever psykotiska episoder, är de oftast korta och präglas närmast av förföljelsetankar.
• Andra kan uppleva dig som ombytlig, anpassande och opålitlig, känslokall eller aggressiv och dra sig undan, vilket naturligtvis inte gör det lättare för dig.