Alltså jag MÅSTE fanimej gå och klippa mig. nu får min jag-ska-låta-håret-växa-för-jag-vill-vara-kvinnlig-och-kunna kunna kasta med håret-hur jävligt det än ser ut-period vara över.

När lönen kommer blir det Jennys klipphörna och page som gäller igen. det är visserligen hyffsat långt just nu. men helt slitet och risigt och inte ens plattång eller inpackning hjälper längre. 

jobb i morron. trevligt!

fast jag får ta 6-bussen från hörvik för Ola är sjuk. så det blir tiiidig morron. och troligtvis sen säng för mig i dag.

och på lördag blir det 31-årskalas. Sandra fyller 30(i dag) och Axel fyller 1 (nästa vecka). och min älskling Helen ska dit. yeeey!...undrar vad hon ska klaga på med mig denna gången?? hon hade ju sagt till sandra och ola att hon tyckte det var för jävligt att jag inte hade nåt körkort, att dom fick hålla på och "skjutsa runt på mig". hennes problem eller?....ehhh. nej.

jag börjar bli lite sugen på att sluta med mina lyckopiller. jag har käkat dom i snart två år nu. jag börjar bli nyfiken på hurdan jag är utan dom. jag saknar mina känslor. även dom jobbiga. jag saknar banala saker som att gråta till en film, vara förbannad över ingenting och slänga runt grejer och helt enkelt kunna KÄNNA saker. jag blir så avtrubbad med medicinen. i och med att jag är uppe i högsta dosen nu.

läkaren säger att jag ska sluta med dom när jag helt enkelt känner mig stabil och nöjd med livet. men hur vet man när man är det?

jag är bara livrädd att om jag slutar med pillrena så kanske depressionen kommer tilbaks i full kraft och jag kanske försöker ta livet av mig igen.

ja, jag vet inte.....får se.

pussar och kramar!