Har varit en jobbig vecka. Har mått mkt dåligt mestadels av tiden och haft massa ångest och sömnproblem.

Fortfarande inte helt ok. Men försöker förneka. Är i karlshamn hos honey. I går var vi på fest hos fritte och i dag är det slappedag, vi har precis varit ute på stan och käkat pizza och strax mitt huvud med sin jävla värk vila mot soffkuddarna.

Det tär så mkt på en att inte ha några pengar, och inte veta hur lång tid det är tills jag får pengar. väntar fortfarande på papper från försäkringskassan för att kunna ansöka om sjukbidrag denna månaden.

Och jag är egentligen glad över att få en månads sjukskrivning för jag skulle inte fixa att jobba just nu. inte alls faktiskt. Och med jobb där man faktiskt har ansvar för människor, vill jag vara fan så mkt mera skärpt i skallen än vad jag är just nu.

Funderat lite på att man kanske skulle ligga ine på PIVA ett tag. Jag får så dumma tankar på kvällarna och jag skulle själv känna mig tryggare med folk omrking som har uppsikt. och där det alltid finns någon att prata med och jag skulle helt enkelt bara behöva släppa ALLT. och försöka komma upp på fötter igen. utan nånting som distraherar hela tiden.

vi får väl se vart det bär hän.

MÅSTE ta och fixa internet hemma. Börjar bli trött på att gå till bibblan så fort jag får nät-sug. Saknar att kunna skriva när jag vill, hänga med i omvärlden på facebook och följa alla bloggar. Kajs brorsa hade ett datorbord som jag kanske ska få, sen ska jag beställa internet. en sak i taget. just nu försöker jag mest få ordning på min tillvaro överlag.

Är sjukskriven fram tills den sista november, och ska förhoppningsvis kunna börja på nån sorts praktik efter det. Vi ska bara se i fall den höjda dosen på mina mediciner funkar. orkar inte med fler sammanbrott. eller fler turer till PIVA eller akuten. Vill bara må bra. Jag kräver inte att vara överlycklig. Bara att vara...ok...liksom.

Har varit en helt ok helg. i fredags kom kaj och sen kom david och calle på ett par öl. och i lördags hade jag och älskling myskväll med hemmalagad mat, vin och hyrfilm. Och nu är jag ensam igen. men det är nyttigt att sakna. jagförstår inte par som orkar umgås varenda minut av varje dag. Jag kräver min ensamhet då och då, precis som kaj gör. så det funkar skitbra!

I dag blir det inga större utsvävningar. låna lite böcker, gå och handla det nödvändigaste sen hem och diska och rengöra köksmattan så jag äntligen kan få den på plats. Börjar bli mysigt i min lägenhet nu. trivs kanon, både jag och katten. fast henne ser jag så sällan. hon är inne och äter och powernappar en liten stund sen är hon ute resten av dygnet. och hon har inte gått vilse än, vilket hon ALLTID gör när jag flyttar annars. skönt.

Är trött. undrar när det ska bli ordning på sömnen. har i alla fall slutat med sömntabletter. det är jag riktigt stolt över.

tjing

Fick nyss förnedra mig själv och ringa till en vän till familjen, den ENDA jag känner som har nåt så när gott ställt, och be om ett lån. Det var pinsamt, hemskt och jag skämdes ögonen ur mig. Han gick med på det, med löftet om att få tillbaks varenda krona innan årets slut. Han har gott om pengar, men är väldigt mån om dem och lånar i PRINCIP aldrig ut pengar. Men han hörde väl hur desperat jag lät. Och nu ska jag möta honom vid banken i morron eftermiddag. Ska bara låna så jag kan betala hyran och dom andra räkningarna, inte en krona mer. Jag har tillräckligt med skulder som det är.

Jag hatar bara att behöva förnedra mig själv på detta sättet. jag VILL ju klara mig själv. jag VILL kunna betala mina egna räkningar och min egen mat. Jag HAAAATAR!!! attt snylta. Det får mig att känna mig ännu mindre. ännu mera värdelös. Men jag måste behålla min lägenhet, annars går jag under.

På onsdag ska jag till vuxenspyk. hon ska sjukskriva mig. hon bedömde efter vårt senaste möte på PIVA att jag verkligen gått ner mig denna gången och inte fixar vare sig jobb eller praktik just nu. Utan behöver att andrum att ta mig upp, ett andrum att jobba med mig själv. och blir bra igen.

Då slipper jag i alla fall socialen ett tag och får vara parasit under försäkringskassan i stället. hoppas dom är bättre. och MÄNSKLIGARE.

I övrigt är allt mest stiltje i dag. likgiltlig. är i krokås och tvättar och har snyltat kaffe hos syster. och ska sno en mjölk med mig hem med.

tragiskt.

En helg som inte riktigt blev som tänkt. Åkte till kaj i fredags och vi kollade på idol och myste och hade det bra...tills jag började bete mig väldigt märkligt. Bränna mig själv med cigaretterna, tjatade på kaj att han skulle slå mig för jag kände mig så "overklig"(vilket han självklart inte gjorde), säga massa konstiga saker och var allmänt konstig och borta och kaj blev rädd och ringde psykakuten.

Taxi kom, blev hämtad och körd till PIVA i karlskrona och läkaren tog beslutet att lägga in mig på avdelningen på grund av mina starka självmordstankar.

sömntabletter, lugnande. sov lite. åt lite frukost. kedjerökte med nån snubbe som hade schizofreni. mer lugnande. samtal med psykolog. peta lite mera i mat. bränna mig med cigg när ingen såg. gick runt i korridoren och var allmänt borta resten av dagen.

träffa läkaren. prata massor. hon tyckte jag skulle vara kvar några dagar till. det tyckte inte jag. kändes meningslöst. fick mera flytande Theralen, kaj och hans bror hämtade mig och jag hann knappt komma hem till kajs lägenhet innan jag slocknande på soffan. sov 13 timmar. helt slut.

precis börjat vakna till liv. och bävar för pärsen att ta mig hem med tåget till sölvesborg. Måste hem till freja. sandra kollade till henne i går. Men nu kan jag inte lämna henne själv mera.

Rätt likgiltig just nu. trött. borta. Har fått theralen med mig hem, och blir nog en shot till när jag kommer hem.

ska härda ut. försöka peppa upp mig. fixa saker.

börja leva igen.

om inte för min egen skull. så för alla i min närhet som faktiskt älskar mig.

Ja, jag fick ett sammanbrott i måndags. hur mkt jag än kämpade emot. Skar armarna med ett gammalt rakblad som var så slött att jag gav mig på köksknivarna i stället. som en galning. nu bara svider det och kliar och är fult.

Kaj kom som en räddande prins med rödvin och fick gömma alla vassa föremål. Drack mig full. bedövade mig. ända ut i fingerspetsarna.Började svamla om självmord med kaj, och gjorde honom skitledsen. ville bara försvinna, försvinna försvinna.

Och när jag började bli sugen på tyngre droger...kokain, amfetamin och heroin så fick jag tvinga mig själv att skärpa mig. Att ta mig upp. resa mig ur sängen och bestämma mig för att ta i den här motgången med klar hjärna. utan droger. utan alkohol. bevisa för mig själv att jag är starkare än så.

Men man blir trött. trött på att aldrig ha nåt flyt. att allting bara faller så fort man tror att allt ordnat sig. att jag aldrig aldrig får vara helt lycklig. eller bekymmersfri.

Får panik av mitt tomma kylskåp, min obetalda hyra, att se hur allt tar slut efter hand. kaffet, toapapper, mjölken, brödet och nu är det tomt. Fick åka ner till krokås för att äta i dag. tror inte det är nyttigt att gå utan mat för länge. och Kaj, min älskade älskade kaj han hjälper mig så gott han bara kan. han har bjudit mig på mat och cigg under veckan. Men nu är också HANS pengar slut och jag känner mig ännu jävligare. som bara snyltar. som tigger och ber och börjar fundera på om dom har härbärge i sölvesborg där man i alla fall kan få äta.

Huvudet snurrar och maler, kan inte hämta ut medicinen för den kostar 200 kr. inga sömntabletter kvar, sitter uppe hela nätterna och glor håglöst på tvn och klappar freja som inte anar något ont alls.

Håller på att överklaga min handläggares beslut, men det tar TIIIIIID. OM jag ens vinner överklagan, så kan det dröja veckovis innan jag får pengar. så många processer, så många papper så många telefonsamtal.

jag älskar ju min lägenhet. jag älskar mat. jag älskar att röka. jag älskar att kunna köpa pizza på helgen och dricka öl. jag får ge upp allt.

På grund av ett idiotiskt misstag. att inte skriva in sig på arbetsförmedlingen min första arbetslösa dagen. Det var väldigt väldigt VÄLDIGT dumt av mig.

uppenbarligen.

Inte på topp. försöker mest bara fortsätta andas. och försöker få i mig i alla fall ett mål mat om dagen.

resten får vänta.

hur länge. det vet ingen.

Är mest i chocktillstånd.

Var precis hos socialen för ansöka om första bidraget, alltså för november månad. Fick en lapp med "AVSLAG".

Anledningen? att jag skrivit in mig på arbetsförmedlingen för sent. dvs. att han bedömde att jag inte gjort mitt YTTERSTA för att klara mitt eget upphälle. Och NÄRFAAAAAN hjälpte arbetsförmedlingen en med sånt!!!??????? Jag klarar preeeeecis lika bra att söka jobb på egen hand.

Så nu sitter jag här. noll kronor på kontot. En hyra att betala, ett tomt kylskåp, en hungrig katt och får inga pengar på hela månaden.

Hans svar på det? ja det får du lösa själv, det kan vi tyvärr inte hjälpa dig med. du får låna pengar eller skaffa på annat vis.

När jag för första gången i mitt liv hamnar i skitsits, och förnedrar mig själv genom att söka hjälp från sammhället, när jag i hela mitt liv har kämpat för varenda krona, och när jag själv betalt åtskilliga tusenlappar i skatt, när jag ligger nere i rännstenen och skriker efter hjälp.

Då får jag ett avslag. Och min handläggare idiotförklarade i princip mig och nästan spottade på mig där han satt på sin höga tron utan en jävla antydning till medmänsklighet. för honom är jag bara en parasit.

Jag sitter mest i en dimma. vet inte vart jag ska ringa. vem jag ska vända mig till. vart jag ska ta vägen (med massa hantverkare i lägenheten som är så liten att jag inte kan stänga i mig och skrika och gråta nånstans).

Min kropp skriker efter en ångestdämpande, en baginbox rödvin, ett paket cigg, ett rakblad eller allra helst en hel burk sömntabletter.

Men har ingenting. 3 st fimpar i fickan som jag säkerligen kommer kedjeröka upp så fort jag kommit ut från biblioteket.

Jag är i princip utkastad på gatan av socialen. Jag lär inte få bli långvarig i min lägenhet om jag inte betalar hyra. och äta? vad i helvete ska jag ÄTA?? grus från gatan? löv från skogen?

Jag gick från att vara uppåt och kär och glad till att ramla ner i ett stort svart hål inom loppet av en halvtimme.

handfallen.

hjälp mig? någon?

Surprise surprise så är jag hos kaj, bara där jag kan blogga för tillfället.

Allt är lite sådär just nu. Är mkt mkt fattig, finns inget att äta hemma och tar troligtvis en vecka till innan jag får pengar. Därför jag är mycket hos kaj, han har i alla fall mat i sin kyl. Men måste åka hem i morron eftersom jag har Freja hemma nu, och vill inte lämna henne för mkt nu i början. Dock verkar hon trivas som fisken i vattnet i sitt nya hem. Aldrig sett henne så lugn och harmonisk som nu. Hon slipper alla andra katter och har massor med egna sovplatser och kan gå ut när hon vill. Ska hämta Gabbe med bara, sussi ska få vara kvar hos pappa. Martin gjorde ett tappert försök att få in Gabbe i buren häromdagen, som slutade med sönder-rivna armar och en förbannad martin. Så det där får nog pappa fixa.

Och på måndag ska dom börja måla om i mitt kök, det skulle tydligen ta hela veckan. och jag orkar inte vara där med massa hantverkare och skit så jag får hålla mig undan hela veckan och bara komma hem på kvällarna för kissarnas skull. kommer bli en jobbig vecka. och utan mat och cigg. jag kommer vara världens gladaste flicka nästa vecka.

eller inte.

Dock har jag och kaj en mkt mkt mysig sak planerad denna veckan, som lyser upp mitt humör lite. också väldigt hemlig. jag berättar om det längre fram...;)

Är ganska låg i dag. men med en kaj vid min sida och fest på g i kväll, så ska nog härda ut ändå.

Man får aldrig ge upp.

mitt motto.

Får passa på att slänga in ett blogginlägg nu när jag är hos kaj. Fortfarande inte fixat bredband i lägenheten. Problemet är att jag måste köpa ett datorbord först, att sitta på golvet och surfa känns bara jobbigt. Men med 200 kr på fickan och 2 veckor till med matinköp och cigg så känns ett datorbord inte som största prioritet just nu.

Är färdig i lägenheten, fått ordning på allt utom gardiner och blomkrukor och där är sååå mysigt och underbart att bo där!

Och på söndag när jag kommit hem från kaj så kommer mina små kissar hem till mig med. jag oroar mig dock hur jag ska ha råd att köpa mat till dom resten av månaden...det gick MYCKET pengar nu när man flyttade märkte jag.

I övrigt är faktiskt allting riktigt ok, bra till och med. Mirtrazapinen har gjort underverk och jag känner mig och gladare än på väldigt länge. Skönt när man hittar mediciner som funkar!

Nu är mitt nästa projekt att hitta ett jobb, börjar verkligen längta efter att börja jobba igen nu. inte som timvikarie, jag HATAR att jobba som timvikarie. behöver ett schema och rutiner, annars blir hela jag fucked up.

I dag ska vi till Åryd och hälsa på kajs föräldrar och hans katter som bor där, har träffat både mamman och pappan lite snabbt innan och dom verkar vara precis som min familj. helt vanliga människor med båda fötterna på jorden och som inte dömer människor. såna gillar jag. så det ska nog bli trevligt.

Fick bli ett liten uppdatering i dag bara så ni vet att jag lever och så i alla fall...=)

puss!