Folk är typ rädda för mig nuförtiden och undivker att umgås med mig. jag antar att do inte vet vad dom ska säga eller hur dom sa bete sig, eller att jag ska smitta dom med depression i deras lyckliga liv. jag vill ju bara att dom ska vara HELT SOM VANLIGT mot mig. jag saknar mina vänner.

och börjar känna mig riktigt riktigt utstött och ensam.

När blev världen så elak?