Jobbat i dag i alla fall. Det var ju bra.

men inget annat är bra. jag har ont i magen, är nervös hela tiden. och orolig.

för vad? för att leva typ.

jag vet inte riktigt hur jag ska gå till väga för att rycka upp mig själv. känns som jag prövat allt, och står stilla och trampar just nu.

allt jag försöker med överhuvudtaget, misslyckas. vad det än är. allt jag rör vid blir till skit.

man blir inte så jävla pepp.

och jag drar mig undan, mer och mer. svarar knappt i telefon. tappar konatkten med folk för att jag inte orkar med så mkt människor just nu.

det är så tröttsamt så jag spyr snart på att må så här. och jag vet helt ärligt inte vad jag ska ta mig till. ingen jävla aning.

i kväll ska jag hälsa på sandra och sen läsa, läsa läsa. köpte en MASSA böcker förra veckan. nog det enda jag orkar ta mig för.

Jag ringde och tjatade om jobb, det visar sig att dom behöver inga vikarier där just nu. Hon LOVADE ju några veckors jobb till, det är så jävla ruttet så det finns inte.

Man är så utnyttjad. Dom slänger ut en lite när dom känner för det. Ringde till vik.expeditionen och satte upp mig som timvikarie igen, jag HATAR att jobba som timvikarie. aldrig veta vart eller när man ska jobba, hur mkt eller lite pengar det blir varje månad. ingen rutin eller schema. Det passar inte mig alls. 

Jag vill väldigt väldigt gärna ha ett jobb. Det är min största prioretet just nu, allt annat blev plötsligt mindre viktigt.

jag måste ha ett jobb för att kunna flytta. att va arbetslös suger, en vecka utan jobb och jag är redan galen. Får kanske börja städa igen då, nånting som ger inkomst. Jag är beredd att ta vilket skitjobb som helst, faktiskt.

Jag kan inte riktigt få nån rutin på det här med att gå hemma. dagarna blir för långa, och jag orkar inte hitta på nånting hela tiden. och jag sover ÄNNU sämre när jag inte jobbat under dagen. Just nu väntar jag bara känns det som, väntar på att få börja jobba.

för varenda dag som går förlorar jag mer och mer pengar.

så jävla pissigt. 

japps, så var det veckans tråkigaste dag igen. 

Gårdagen var skoj, jag och rudi var hos han och käkade och drack öl sen stack vi till hans syrra där det var poker och ännu mer öl sen tog vi taxi till Debaser, och därfter slutade kvällen minst sagt överasskande.

Det inkluderade i alla fall en utländsk taxichaffis som sjöng svenska sommarlåtar, utan melodi och skulle ställa upp i idol. och ett kokhett bad för att tina upp förfrusna fingrar och fötter, och ett grovt missförstånd.

Hemma nu i alla fall, och i kväll blir det lugnt. med film och dippade grönsaker.

ochså hoppas jag VERKLIGEN att jag får börja jobba i morron eller på tisdag. Blir galen annars. 

Ja, jag vaknade i morse och var på otroligt gott humör. no reason at all.

Hade drömt massa trevliga saker, och faktiskt sovit nästan hela natten, UTAN piller.

 Hittade massa snyggt i kristianstad i går. både vårjacka och vårskor. och bara för det så är det ju skitväder i dag! blir dunjackan i dag med.

Rudi kommer strax och hämtar mig, sen sticker vi ner till hans place i malmö. ska tydligen lyfta in massa tv-iar(öhhhh, tv i plural???) och grejer.

tur att jag har armar som tändstickor då. 

I går kväll blev jag så arg på min lillebror för jag inte fick låna dvdn och kolla på film så jag betedde mig som en liten 5 åring. slog sönder både hans och mitt rum. också snodde jag pengar från han och tog tillbaks min oerhört fula lampa som jag inte ens vill ha.

sen gick jag ut och surade och när jag kom tillbaks var jag utelåst.

jag måste flytta!!!!!

ska tag i det innan sommaren har jag bestämt. men det känns trist att flytta med min gamla lumparbod, har bara skit. gammmal 60-tals soffa och ett egetgjort databord, och en säng som har stått i min morbrors lekstuga som är ungefär som att ligga på en brits.

men det är dags att komma härifrån nu, har snyltat tillräckligt. jag behöver mitt eget place igen.

nu ska jag faktiskt ta dagens första öl, som den alkis jag är. 

Alla är så överdrivet snälla mot mig i dag. ingen som skällt på mig på hela dagen. Fattar ingenting?

Fått sms från folk som undrar hur är det är, osv. 

har folk fattat? har det varit så uppenbart hur jag mått?

jag vet inte, jag har gjort ALLT för ingen skulle veta eller behöva bekymra sig.

Nån har i alla fall gömt mina tabletter som låg på nattygsbordet. kanske är det bäst så. har överdoserat hej vilt på senaste. 

I morron ska jag pigga upp mig själv ännu mer med lite shopping i kristianstad, sen bär det av till malmö till Rudi på lördag. Ska bli en trevlig utekväll där har vi bestämt! ska bli kul! 

jag vaknade i morse efter en extremt jobbig kväll och natt och bara kände "nu är det fan dags att jag tar ett sista ryck och tar tag i mig själv".

Så jag började dagen med skogspromenad en timme, kom hem och tvingade mig att äta frukost och tvingade mig att tycka det var gott, cyklade till affären, det var sol och skönt, slängde i lite tvätt, dammsög undervåningen och torkade golvet, skrev i hop 2 jobbansökningar, satte upp mig på 3 lägenheter i stan, ringde amanda och snackade skit en timme, och jag har till och med duschat och sminkat till mig i dag.

jag känner mig bättre. har inte vatt så här aktiv på flera flera dagar. Men nu är jag så trött så jag ska ta ett par avsnitt greys anatomy, sen ska jag försöka ta mig in till stan och hänga med amanda.

verkar inte bli nåt jobb förrens nästa vecka, sega jävlar. fast i och för sig har jag nog inte varit kapabel till att jobba dom senaste dagarna. så jag behövde nog det här breaket.

jag har ingen lust att va med mer. jag har verkligen inte det.

jag är full. det funkar inte. ingenting funkar längre.

jag vill inte. helt enkelt. 

Vad är det för fel på mig?

jag förstår det inte, och jag blir rädd. jag har inte mått så här....konstigt?...innan.

totalt ur fokus, ingen koncentration, konstiga tankar, totalt ointresse för allt, känner ingen hunger överhuvudtaget, ligger och stirrar ut genom fönstret om nätterna i stället för att sova.

dom människor jag tyckte var så viktiga innan, är totalt ointressanta för mig. det spelar ingen roll vad folk säger till mig, har glömt det tio minuter senare.

 När inte antidepressiva hjälper, när inte ångestdämpande hjälper, när inte regelbunda samtal med psykologer hjälper. när inte min egen vilja eller motivation räcker till längre. vad gör man???  jag är totalt maktlös.